Vad är mikroplaster?

Hur påverkas vi av mikroplaster och vad kan vi göra för att bli av med dessa skadliga partiklar?

1/5/20252 min läsa

Tydligen finns det mikroplaster överallt.
Bara genom att äta kött får man i sig stora mängder mikroplast, som ett exempel. SciTech Daily rapporterar om en 500 % ökning av tjocktarmscancer de senaste åren, vilket kopplas till mikroplaster. Det är dock svårt att veta exakt hur mycket det påverkar oss och hur tillförlitliga siffrorna är.

Det viktiga är att rena blodet, till exempel med kvantnäring som bland annat hjälper kroppen att rensa ut mikroplaster. Många upplever tydligt ökade energinivåer, vilket visar att det verkligen gör skillnad att rena både blodet och lymfsystemet.

Vad är mikroplaster?
Mikroplaster är små plastpartiklar, vanligtvis mindre än 5 millimeter, som antingen tillverkas i små storlekar (t.ex. i kosmetika) eller bildas genom nedbrytning av större plastavfall. De är ett växande miljö- och hälsoproblem eftersom de finns i våra ekosystem, vattenkällor, livsmedel – och till och med i luften vi andas.

Typer av mikroplaster

1. Primära mikroplaster:

Tillverkas direkt i små partiklar, t.ex. mikropärlor i hudvårdsprodukter eller industriella slipmedel.
Förekommer i kosmetika, tandkräm och rengöringsmedel.

2. Sekundära mikroplaster:

Bildas när större plastskräp bryts ned av solljus, värme eller friktion.
Exempel: fibrer från syntetiska kläder, plastfragment från flaskor och förpackningar.

Hur mikroplaster kommer in i kroppen

1. Genom förtäring:

Förorenat vatten (både kranvatten och flaskvatten).
Mat, särskilt fisk och skaldjur som har ackumulerat mikroplaster.
Processade livsmedel som innehåller tillsatser från plastförpackningar.

2. Genom inandning:

Luftburna mikroplaster från damm, kläder eller industriella utsläpp.

3. Genom huden:

Möjlig exponering via kosmetika och hudvårdsprodukter.

Möjliga effekter av mikroplaster i kroppen

1. Fysisk påverkan:

Vävnadsinflammation: Vassa eller reaktiva partiklar kan irritera eller skada vävnad.
Tarmflora i obalans: Mikroplaster i maten kan störa tarmbakteriernas balans och påverka immunförsvaret.

2. Kemisk toxicitet:

Plastkemikalier: Ämnen som ftalater, bisfenol A (BPA) och flamskyddsmedel kan läcka ut och störa hormoner.
Miljögifter: Mikroplaster fungerar som svampar som suger åt sig tungmetaller och andra toxiner – som vi sedan får i oss.

3. Systemiska effekter:

Oxidativ stress: Kan skapa fria radikaler som skadar celler och DNA.
Hormonstörningar: Vissa plastämnen efterliknar eller stör kroppens naturliga hormoner.
Kronisk inflammation: Kroppen kan reagera med ett långvarigt immunförsvar mot mikroplaster, vilket kan skada vävnader över tid.

4. Neurotoxicitet:

Vissa studier antyder att extremt små partiklar (nanoplaster) kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och påverka hjärnan.

Hälsorisker och forskning

Även om forskningen fortfarande pågår, finns oro kring:

Samband med cancer, fertilitetsproblem och utvecklingsstörningar.
Ansamling i organ som på sikt kan leda till kroniska sjukdomar.

Så minskar du din exponering

Undvik engångsplast: Minska användning av plastförpackningar och flaskvatten.
Filtrera dricksvattnet: Använd vattenfilter som fångar upp mikroplaster.
Välj naturliga tyger: Kläder i bomull eller ull avger inte plastfibrer.
Begränsa processad mat: Undvik färdigmat i plastförpackningar.
Stöd miljöpolitik: Verka för bättre avfallshantering och minskad plastproduktion.